Så det kan bli!

Häromdagen köpte jag nya svarta bomullssockor.

Till saken hör att jag alltid tvättar nyinköpta klädesplagg, detta sedan jag en gång för drygt fyrtio år sedan fick kliande utslag av ett nyinköpt otvättat plagg. Kliandet gjorde att jag sedan dess tvättar allt nytt - ja inte ytterplagg naturligtvis! Alltså åkte sockorna genast i tvättkorgen.

Senare på dagen fick jag för mig att ta en långpromenad och tänkte då - nu tar jag de nya sockorna i alla fall. Raskt mot tvättkorgen, upp med sockorna, på med dem och så ut på den stärkande promenaden.

Jag var ute ovanligt länge så när jag kom hem var jag riktigt trött och satte mig med en duns i en fåtölj och böjde mig fram och tog av mig sockorna. Jag stirrade! Trots att jag fått av mig sockorna så såg det faktiskt ut som om de fortfarande var på. Jo då, mina fötter hade färgats korpsvarta och jag satt helt stum och tittade på dem. Inte sedan jag var barn och sprang i jord hade jag haft så svarta fötter - om ens då.

En lång stund satt jag och tittade på dem och tänkte på hur det var när jag som liten varit ute och lekt och kom hem med svarta fötter och gröna knän. Och mindes vilket elände det var att skrubba dem rena.

Och med lite vemod gick jag till badrummet och tvättade bort allt det svarta - det gick med hjälp av en hård nagelborste!