Affe och Tummen

Under valborgsmässohelgen var jag och hälsade på Affe. Ja, naturligtvis även hans föräldrar fast de har kommit betydligt i skymundan nu sedan Affe har kommit till världen.

Det är bara tre veckor sedan jag träffade honom senast och under dessa veckor har han vuxit och utvecklats mycket. Han är en mycket lugn, nöjd och kompakt gosse. Han är snar till leende och när han levererar dem så blir han alldeles bedårande. Han var inte speciellt blyg inför sin farmor och jag fick många leenden men jag märkte allt att att leendena kom omedelbart och blev väldigt stora när mamma eller pappa dök upp.

Affes favoritleksak just nu är Tummen, en liten mjukisleksak, som han fått av gammelmoster och gammelmorbror. Jag kände inte till Tummen tidigare men han dök tydligen upp i bokform 1980 och är en liten trevlig varelse. Affes mamma hade en Tummenbok kvar sedan hon var liten och den kom fram och jag fick bläddra i den.

På söndagsmorgonen hade Affe och jag en härlig stund tillsammans när mamma och pappa somnat om och då passade vi på att leka och sjunga. Roligast var när farmors pekfinger måste borsta bort "grus" som fastnat på det! Och hon borstade bort gruset på Affes mage eller på sin arm - det tyckte Affe var mycket roligt! Så kom Tummenboken fram. Jag läste den högt för Affe och han låg och tittade mycket intresserat på bilderna. När lilla Tummen skulle bjuda en larv på mat blev Affe jätteglad. Antingen var bilderna roliga eller så tog farmor i lite extra när larven inte ville äta köttbullar o kyckling. Boken var faktiskt så rolig för oss båda att vi läste den två gånger.

Kanske ska farmor köpa med en bok och ta med till Affe nästa gång vi träffas ...